Alger och växter · Modellsvar

Bokens egna uppgifter från s. 60–61, besvarade i tre nivåer. E räcker för rätt, C förklarar, A resonerar — och under varje fråga står det fullständiga svaret — skrivet som hon skriver det på provet: kort och utan upprepningar. Ett längre svar ger inte mer poäng.

A — Faktafrågor

A1. Ge några exempel på vilken nytta vi har av växter och alger.

  • E: De ger oss mat.
  • C: De ger föda och material till kläder, hus och föremål. Många läkemedel kommer från växtriket.
  • A: Den djupaste nyttan är fotosyntesen: växter och alger binder solens energi, och tack vare det finns energirik föda för alla djur — utan den hade livet stannat vid encelliga organismer.

Fullständigt svar: Växter och alger ger oss föda, material till kläder, hus och föremål — och många läkemedel kommer från växtriket. Den djupaste nyttan är ändå fotosyntesen: de binder solens energi, och tack vare det finns energirik föda för alla djur.

A2. Vilka typer av organismer brukar kallas för alger?

  • E: Planktonalger, rödalger, brunalger och grönalger.
  • C: Planktonalger driver fritt i vattnet och kallas även växtplankton; rödalger, brunalger och grönalger är oftast flercelliga.
  • A: Blågröna bakterier kallas ibland “blågröna alger”, men det är missvisande — de är prokaryoter. Ett nyare namn är cyanobakterier.

Fullständigt svar: Planktonalger, rödalger, brunalger och grönalger. Planktonalgerna driver fritt i vattnet och kallas även växtplankton, medan de andra tre oftast är flercelliga. Blågröna bakterier kallas ibland “blågröna alger”, men det är missvisande — de är prokaryoter, och det nyare namnet är cyanobakterier.

A3. I vilka miljöer finns grönalger?

  • E: I både sött och salt vatten.
  • C: Vanliga i sött och salt vatten, och vissa arter klarar sig i fuktiga miljöer på land.
  • A: Just grönalgerna i strandkanten är växternas ursprung — de började sprida sig upp på land för 500 miljoner år sedan.

Fullständigt svar: Grönalger är vanliga i både sött och salt vatten, och vissa arter klarar sig i fuktiga miljöer på land. Just grönalgerna i strandkanten är växternas ursprung — det var de som började sprida sig upp på land för 500 miljoner år sedan.

A4. I vilka miljöer finns brunalger och rödalger?

  • E: I saltvatten.
  • C: De är oftast flercelliga, sitter fast i bottnen och dominerar vid kusterna.
  • A: Rödalger klarar djupare vatten än andra alger — de kan använda de färger av ljuset som når långt ned. Kelp är en brunalg som blir över 50 meter och bildar undervattensskogar.

Fullständigt svar: Brunalger och rödalger finns i saltvatten, där de oftast sitter fast i bottnen och dominerar vid kusterna. Rödalgerna klarar djupare vatten än andra alger, eftersom de kan använda det ljus som når långt ned — och kelpen är en brunalg som blir över 50 meter och bildar hela undervattensskogar.

A5. På vilka sätt är mossor beroende av att leva i fuktiga miljöer?

  • E: De tar in vatten direkt genom ytan.
  • C: De saknar kärl och riktiga rötter — vatten och näring tas in direkt genom blad och stam.
  • A: Dessutom kräver fortplantningen vatten: spermierna måste simma från hanorgan till honorgan. Två beroenden — därför finns mossor bara där det är fuktigt.

Fullständigt svar: Mossor saknar kärl och riktiga rötter, så vatten och näring tas in direkt genom blad och stam — det kräver en fuktig omgivning. Dessutom kräver själva fortplantningen vatten: spermierna måste simma från hanorgan till honorgan. Två beroenden — därför finns mossor bara där det är fuktigt.

A6. Mossor har inga rötter. Hur tar de upp vatten och näring?

  • E: Direkt genom bladen och stammen.
  • C: Rottrådarna som ser ut som rötter kan bara fästa plantan — de suger inte upp något.
  • A: Det är samma sätt som algerna tar in näring på, med hela ytan — ett spår av mossornas ursprung i vattnet.

Fullständigt svar: De tar in vatten och näring direkt genom bladen och stammen. Rottrådarna som ser ut som rötter kan bara fästa plantan — de suger inte upp något. Det är samma sätt som algerna tar in näring på, med hela ytan: ett spår av mossornas ursprung i vattnet.

A7. Vilken funktion har sporer?

  • E: De är sporväxternas fortplantningskroppar.
  • C: Sporerna kastas ut ur sporkapseln eller sporgömmet, sprids med vinden, och de som landar fuktigt växer upp till nya plantor.
  • A: Sporen är spridningsknepet före fröet: liten och lätt så att vinden bär långt — men utan näringsförråd, så den klarar bara fuktiga platser.

Fullständigt svar: Sporerna är sporväxternas fortplantningskroppar: de kastas ut ur sporkapseln eller sporgömmet, sprids med vinden, och de som landar fuktigt växer upp till nya plantor. Sporen är spridningsknepet före fröet — liten och lätt så att vinden bär långt, men utan näringsförråd, så den klarar bara fuktiga platser.

A8. Hur bildades stenkol under perioden karbon?

  • E: Av växter som inte bröts ned helt.
  • C: Karbons stora skogar av lummer, fräken och ormbunkar bröts inte ned helt — rester blev kvar i marken och blev till stenkol.
  • A: Därav namnet: carbo är latin för kol. Stenkolet vi använder som energikälla är alltså fossila rester av karbonskogarna.

Fullständigt svar: Karbons stora skogar av lummer, fräken och ormbunkar bröts inte ned helt när de dog — rester blev kvar i marken och blev med tiden till stenkol. Därav periodens namn: carbo är latin för kol. Stenkolet vi använder som energikälla är alltså fossila rester av karbonskogarna.

A9. Beskriv uppbyggnaden av ett frö.

  • E: Embryo, näringsförråd och fröskal.
  • C: Fröet innehåller embryot till en ny växt och ett litet förråd av näring, omgivet av ett skyddande skal.
  • A: Näringen är groddens “matsäck”: den räcker tills rot och blad har utvecklats och fotosyntesen kan börja. Det är därför frön ger en bättre start än sporer.

Fullständigt svar: Ett frö innehåller embryot till en ny växt och ett litet näringsförråd, omgivna av ett skyddande fröskal. Näringen är groddens “matsäck”: den räcker tills rot och blad har utvecklats och fotosyntesen kan börja — därför ger frön en bättre start än sporer.

A10. Vilken funktion har den nektar som finns i blommor?

  • E: Den lockar till sig pollinerande djur.
  • C: Nektarn är en sockerrik vätska. Insekter som bin och humlor söker upp blommorna för att komma åt den.
  • A: Nektarn är blommans belöning: medan insekten dricker fastnar pollenkorn på den och förs till nästa blomma — växten betalar socker för frakten.

Fullständigt svar: Nektarn är en sockerrik vätska som lockar pollinerande djur — insekter som bin och humlor söker upp blommorna för att komma åt den. Den är blommans belöning: medan insekten dricker fastnar pollenkorn på den och förs till nästa blomma. Växten betalar socker för frakten.

A11. Vilka funktioner har ståndare och pistiller vid växternas fortplantning?

  • E: Ståndare bildar pollen; pistillen innehåller äggcellerna.
  • C: Ståndarna är hanorganen där pollen bildas. Pistillen är honorganet — pollen fastnar på märket, och i fruktämnet finns fröämnet där befruktningen sker.
  • A: Befruktning sker när pollen förts från ståndare till pistill. Kommer pollenet från en annan individ blir det korsbefruktning — och det ger variation i arvsanlagen.

Fullständigt svar: Ståndarna är hanorganen där pollen bildas. Pistillen är honorganet: pollen fastnar på märket, och i fruktämnet finns fröämnet där befruktningen sker när pollen förts dit. Kommer pollenet från en annan individ blir det korsbefruktning — och det ger variation i arvsanlagen.

A12. Beskriv mossornas fortplantning.

  • E: Spermier simmar till äggcellen, sedan sprids sporer.
  • C: Hanorgan och honorgan sitter oftast på olika plantor. Spermierna simmar till äggcellen på honorganet där befruktningen sker. Efteråt växer en sporkapsel upp ur honplantan.
  • A: När sporkapseln spricker kastas sporerna ut och sprids med vinden — de som hamnar fuktigt blir nya mossplantor. Fortplantningen har alltså två steg: vattenberoende befruktning, vindburen spridning.

Fullständigt svar: Hanorgan och honorgan sitter oftast på olika plantor. Spermierna simmar till äggcellen på honorganet, där befruktningen sker, och efteråt växer en sporkapsel upp ur honplantan. När kapseln spricker kastas sporerna ut och sprids med vinden — fortplantningen har alltså två steg: vattenberoende befruktning och vindburen spridning.

A13. Hur sker pollinering hos barrväxter?

  • E: Med vinden.
  • C: Hankottarna bildar pollen som sprids med vinden till honkottarna. Där sker befruktningen och fröna utvecklas.
  • A: Vindpollinering kräver enorma mängder pollen eftersom det mesta hamnar fel. Men barrträdet slipper en kostnad: det behöver varken färggranna blommor eller nektar, eftersom det inte måste locka några insekter.

Fullständigt svar: Med vinden: hankottarna bildar pollen som vinden bär till honkottarna, där befruktningen sker och fröna utvecklas. Vindpollinering kräver enorma mängder pollen, eftersom det mesta hamnar fel. Till gengäld slipper barrträdet en kostnad: det behöver varken färggranna blommor eller nektar, eftersom det inte har några insekter att locka.

A14. Hur sker pollinering hos blomväxter?

  • E: Pollen förs från ståndare till pistill.
  • C: Pollen förs från ståndaren på en blomma till pistillen på en annan — med vind eller med djur. Pollenkornet fastnar på märket och en pollenslang växer in mot fröämnet.
  • A: Överförs pollen mellan olika individer uppstår korsbefruktning, som blandar arvsanlagen. Avkomman blir då inte likadan som föräldrarna, och ändras miljön är det de individer som skiljer sig som kan klara sig.

Fullständigt svar: Pollen förs från ståndaren på en blomma till pistillen på en annan — med vind eller med djur. Pollenkornet fastnar på märket, och en pollenslang växer in mot fröämnet. När pollen kommer från en annan individ uppstår korsbefruktning, som blandar arvsanlagen så att avkomman inte blir likadan som föräldrarna. Det är blomväxternas stora fördel, eftersom det är de individer som skiljer sig som kan klara sig när miljön ändras.

A15. Hur kan växter sprida sig utan att bilda frön?

  • E: Med utlöpare och sticklingar.
  • C: Utlöpare är skott som slår rot en bit från moderplantan. Avbrutna växtdelar kan bilda rötter — att nypa av sticklingar är ett vanligt sätt att föröka krukväxter.
  • A: Sådan spridning är könlös: den nya plantan får samma arvsanlag som den gamla. Snabbt och säkert — men utan variation.

Fullständigt svar: Med utlöpare och sticklingar. Utlöpare är skott som slår rot en bit från moderplantan, och avbrutna växtdelar kan bilda rötter — att nypa av sticklingar är ett vanligt sätt att föröka krukväxter. Sådan spridning är könlös: den nya plantan får samma arvsanlag som den gamla — snabbt och säkert, men utan variation.

B — Förståelse

B1. Varför anses levermossor vara de landväxter som mest liknar grönalger?

  • E: De är bålväxter.
  • C: De saknar uppdelning i stam, rot och blad — plantan ser ut som en enda stor bladyta, precis som algerna.
  • A: Levermossorna var de första landväxterna som utvecklades. De står närmast ursprunget, och deras byggnad är spåret av det.

Fullständigt svar: Levermossorna är bålväxter: de saknar uppdelning i stam, rot och blad, och plantan ser ut som en enda stor bladyta — precis som algerna. De var också de första landväxterna som utvecklades. De står närmast ursprunget, och deras byggnad är spåret av det.

B2. Vilka fördelar har kärlväxter jämfört med mossor?

  • E: De har kärl och rötter.
  • C: Rötterna suger upp vatten och näring ur marken, kärlen transporterar inom växten, ytan är vattentät, och vedämne ger en stabil stam.
  • A: Tillsammans betyder det att kärlväxter inte behöver ta in vatten med hela ytan, klarar torrare miljöer och kan växa sig stora — därför dominerar de landmiljön helt.

Fullständigt svar: Kärlväxterna har rötter som suger upp vatten och näring ur marken, kärl som transporterar inom växten, en vattentät yta och vedämne som ger en stabil stam. Tillsammans betyder det att de inte behöver ta in vatten med hela ytan, klarar torrare miljöer och kan växa sig stora — därför dominerar de landmiljön helt.

B3. Varför är det bra att klyvöppningar kan öppnas och stängas?

  • E: Öppna släpper in och ut gaser, stängda sparar vatten.
  • C: Öppna klyvöppningar låter växten byta koldioxid och syre med luften. Stängda minskar avdunstningen av vatten.
  • A: Det är en avvägning: fotosyntesen kräver gasutbyte, men varje öppning kostar vatten. Genom att öppna och stänga kan växten få båda — gasutbyte när det behövs, skydd mot uttorkning när det inte behövs.

Fullständigt svar: Öppna klyvöppningar låter växten byta koldioxid och syre med luften — stängda minskar avdunstningen av vatten. Det är en avvägning: fotosyntesen kräver gasutbyte, men varje öppning kostar vatten. Genom att öppna och stänga får växten båda — gasutbyte när det behövs och skydd mot uttorkning när det inte behövs.

B4. Ordna följande organismer efter i vilken ordning de uppstod: mossor, grönalger, fräken, barrväxter.

  • E: Grönalger → mossor → fräken → barrväxter.
  • C: Grönalgerna fanns i vattnet först; mossorna var de första landväxterna; fräken hör till de första kärlväxterna; barrväxterna är fröväxter och kom sist.
  • A: Ordningen är trappan av landanpassning: varje ny grupp blev mindre beroende av vatten — från alger i vattnet till fröväxter som klarar befruktning helt utan.

Fullständigt svar: Grönalger → mossor → fräken → barrväxter. Grönalgerna fanns i vattnet först, mossorna var de första landväxterna, fräken hör till de första kärlväxterna, och barrväxterna är fröväxter som kom sist. Ordningen är trappan av landanpassning: varje ny grupp blev mindre beroende av vatten.

B5. Ordna följande egenskaper efter i vilken ordning de utvecklades hos växter: kärl, blommor, blad, sporer, frön.

  • E: Sporer → blad → kärl → frön → blommor.
  • C: Alger och mossor sprider sig med sporer; bladmossorna fick blad; lummer och fräken fick kärl; fröväxterna fick frön; blommorna kom sist, under krita.
  • A: Även egenskaperna berättar samma historia som B4 — varje ny egenskap är ett steg i anpassningen till land, och blommorna är det senaste kapitlet.

Fullständigt svar: Sporer → blad → kärl → frön → blommor. Alger och mossor sprider sig med sporer, bladmossorna fick blad, lummer och fräken fick kärl, fröväxterna fick frön — och blommorna kom sist, under krita. Egenskaperna berättar samma historia som organismerna: varje ny egenskap är ett steg i anpassningen till land.

B6. Varför har personer med pollenallergi mest besvär av vindpollinerade växter?

  • E: De sprider mest pollen.
  • C: Vindpollinerade växter bildar enorma mängder pollen för att öka chansen till befruktning — och det pollenet fyller luften vi andas.
  • A: Djurpollinerade växter behöver inte fylla luften: insekten bär pollenet direkt från blomma till blomma. Därför är det gräsens och trädens vindpollen som ger allergibesvären, mest på våren.

Fullständigt svar: Vindpollinerade växter bildar enorma mängder pollen för att öka chansen till befruktning, och det pollenet fyller luften vi andas. Djurpollinerade växter behöver inte fylla luften — insekten bär pollenet direkt från blomma till blomma. Därför är det gräsens och trädens vindpollen som ger allergibesvären, mest på våren.

B7. Varför är pollinering genom korsbefruktning viktigt för växter?

  • E: Det ger variation.
  • C: Vid korsbefruktning smälter könsceller från olika individer samman — avkomman får en ny blandning av arvsanlag.
  • A: Variationen är viktig för växternas evolution: utan den vore alla avkommor lika, och arten skulle ha svårare att anpassa sig när miljön förändras.

Fullständigt svar: Vid korsbefruktning smälter könsceller från olika individer samman, och avkomman får en ny blandning av arvsanlag. Den variationen är viktig för växternas evolution: utan den vore alla avkommor lika, och arten skulle ha svårare att anpassa sig när miljön förändras.

B8. Vilken nytta har blomväxter av sina vackra och väldoftande blommor?

  • E: De lockar till sig djur.
  • C: Färgerna och doften får insekter att besöka blomman — och pollenkorn fastnar på dem och förs till nästa blomma.
  • A: Blomman är en annons: syns och doftar den bra kommer fler pollinerare, och pollineringen blir säkrare än att kasta pollen för vinden.

Fullständigt svar: Färgerna och doften lockar insekter till blomman — och när de besöker den fastnar pollenkorn som förs vidare till nästa blomma. Blomman är en annons: syns och doftar den bra kommer fler pollinerare, och pollineringen blir säkrare än att kasta pollen för vinden.

B9. Vilken nytta har växter av att bilda frukter?

  • E: Djuren äter frukterna och sprider fröna.
  • C: Ätliga frukter gör att djur villigt hjälper till: fåglar kalasar på rönnbär, fröna bryts inte ned utan kommer ut i bajset.
  • A: Fröet landar dessutom med en dos gödning, ofta långt från moderplantan. Frukten är växtens betalning för frakten — samma affär som nektarn vid pollineringen.

Fullständigt svar: Ätliga frukter gör att djur villigt hjälper till med spridningen: fåglar kalasar på rönnbär, fröna bryts inte ned utan kommer ut i bajset — ofta långt från moderplantan och med en dos gödning på köpet. Frukten är växtens betalning för frakten, samma affär som nektarn vid pollineringen.

B10. Hur sprids maskrosfrön, körsbärsfrön och solrosfrön?

  • E: Maskros med vinden, körsbär och solros med djur.
  • C: Maskrosfröet har en “parasoll” som vinden tar tag i. Körsbärets frö sitter i en ätlig frukt som fåglar äter. Solrosfrön är näringsrika och äts och sprids av fåglar.
  • A: Man kan alltså läsa spridningssättet direkt på fröet: parasoll eller vingar = vind, ätlig frukt eller näringsrikt frö = djur, flytförmåga = vatten.

Fullständigt svar: Maskrosfröet sprids med vinden — det har en “parasoll” som vinden tar tag i. Körsbärets frö sitter i en ätlig frukt som fåglar äter, och solrosfrön är näringsrika och äts och sprids av fåglar — båda sprids alltså med djur. Man kan läsa spridningssättet direkt på fröet: parasoll = vind, ätlig frukt eller näringsrikt frö = djur, flytförmåga = vatten.

C — Frågor att diskutera

C1. Varför blir det inte äpplen av sorten “Ingrid Marie” om man planterar frön?

  • E: Fröna ger inte samma sort.
  • C: Fröet har bildats genom korsbefruktning — arvsanlag från två olika individer har blandats. Den nya plantan får en ny kombination.
  • A: Sorten “Ingrid Marie” är en viss uppsättning arvsanlag. Bara könlös förökning — att ympa in kvistar — kopierar den exakt. Frön ger variation, och variation är motsatsen till en sort.

Fullständigt svar: Fröet har bildats genom korsbefruktning: arvsanlag från två olika individer har blandats, så den nya plantan får en ny kombination — inte sortens. “Ingrid Marie” är en viss uppsättning arvsanlag, och bara könlös förökning — att ympa in kvistar — kopierar den exakt. Frön ger variation, och variation är motsatsen till en sort.

C2. Är det bra eller dåligt för ekar att djur samlar in deras frön för att äta upp dem?

  • E: Både och — men mest bra.
  • C: Många ekollon äts upp, vilket är dåligt för de fröna. Men nötskrikan sparar förråd av ekollon, och en del tappas bort och blir inte uppätna.
  • A: De borttappade ekollonen har flyttats långt från eken och kan gro på nya platser. Eken betalar med många uppätna frön — och får spridningen på köpet. För arten blir det ändå en vinst: fler ekar växer upp än om alla ekollon hade blivit liggande under moderträdet.

Fullständigt svar: Både och — men mest bra. Många ekollon äts upp, vilket är dåligt för just de fröna, men nötskrikan sparar förråd och tappar bort en del. De borttappade ekollonen har då flyttats långt från eken och kan gro på nya platser. Eken betalar med många uppätna frön — och får spridningen på köpet. För arten blir det ändå en vinst: fler ekar växer upp än om alla ekollon hade blivit liggande under moderträdet.

C3. Vilka fördelar gjorde att fröväxterna kunde konkurrera ut sporväxterna?

  • E: Frön är bättre än sporer.
  • C: Befruktningen hos fröväxter sker utan vatten — spermierna flygs i pollenkorn i stället för att simma. Och fröet har näringsförråd, som ger plantan en bra start.
  • A: Fröväxterna kunde därför föröka sig även på torra platser där sporväxterna inte klarade sin befruktning. Med bättre start och fler växtplatser tog de över — sporväxterna som finns kvar lever i skuggan under träden.

Fullständigt svar: Fröväxternas befruktning sker utan vatten — spermierna flygs i pollenkorn i stället för att simma — och fröet har ett näringsförråd som ger plantan en bra start. Därför kunde de föröka sig även på torra platser där sporväxternas befruktning inte fungerade. Med bättre start och fler växtplatser tog de över; sporväxterna som finns kvar lever i skuggan under träden.

Algae and plants · Model answers

The book’s own tasks from pages 60–61, answered at three levels. E is enough to be right, C explains, A reasons — and under every question you also find the full answer — written as she would write it on the test: short and with nothing repeated. A longer answer does not score more.

A — Fact questions

A1. Give some examples of the use we have of plants and algae.

  • E: They give us food.
  • C: They give food and material for clothes, houses and objects. Many medicines come from the plant kingdom.
  • A: The deepest use is photosynthesis: plants and algae bind the sun’s energy, and thanks to that there is energy-rich food for all animals — without it, life would have stopped at single-celled organisms.

Full answer: Plants and algae give us food, material for clothes, houses and objects — and many medicines come from the plant kingdom. The deepest use is still photosynthesis: they bind the sun’s energy, and thanks to that there is energy-rich food for all animals.

A2. Which kinds of organisms are usually called algae?

  • E: Plankton algae, red algae, brown algae and green algae.
  • C: Plankton algae drift freely in the water and are also called phytoplankton; red, brown and green algae are usually multicellular.
  • A: Blue-green bacteria are sometimes called “blue-green algae”, but that is misleading — they are prokaryotes. A newer name is cyanobacteria.

Full answer: Plankton algae, red algae, brown algae and green algae. The plankton algae drift freely in the water and are also called phytoplankton, while the other three are usually multicellular. Blue-green bacteria are sometimes called “blue-green algae”, but that is misleading — they are prokaryotes, and the newer name is cyanobacteria.

A3. In which environments are green algae found?

  • E: In both fresh and salt water.
  • C: Common in fresh and salt water, and some species manage in moist places on land.
  • A: The green algae at the shoreline are the plants’ origin — they began spreading onto land 500 million years ago.

Full answer: Green algae are common in both fresh and salt water, and some species manage in moist places on land. The green algae at the shoreline are the plants’ origin — they were the ones that began spreading onto land 500 million years ago.

A4. In which environments are brown and red algae found?

  • E: In salt water.
  • C: They are usually multicellular, sit fixed to the bottom and dominate along the coasts.
  • A: Red algae manage deeper water than other algae — they can use the colours of light that reach far down. Kelp is a brown alga that grows over 50 metres and forms underwater forests.

Full answer: Brown and red algae live in salt water, where they usually sit fixed to the bottom and dominate along the coasts. The red algae manage deeper water than other algae, because they can use the light that reaches far down — and kelp is a brown alga that grows over 50 metres and forms whole underwater forests.

A5. In what ways do mosses depend on living in moist environments?

  • E: They take in water directly through their surface.
  • C: They lack vessels and true roots — water and nutrients are taken in directly through leaves and stem.
  • A: Reproduction also requires water: the sperm cells must swim from male organ to female organ. Two dependencies — which is why mosses only live where it is moist.

Full answer: Mosses lack vessels and true roots, so water and nutrients are taken in directly through leaves and stem — which requires moist surroundings. Reproduction itself also needs water: the sperm cells must swim from male organ to female organ. Two dependencies — which is why mosses only live where it is moist.

A6. Mosses have no roots. How do they take up water and nutrients?

  • E: Directly through the leaves and the stem.
  • C: The root threads that look like roots can only fasten the plant — they don’t absorb anything.
  • A: It is the same way algae take in nutrients, with the whole surface — a trace of the mosses’ origin in the water.

Full answer: They take in water and nutrients directly through the leaves and the stem. The root threads that look like roots can only fasten the plant — they absorb nothing. It is the same way the algae feed, with the whole surface: a trace of the mosses’ origin in the water.

A7. What is the function of spores?

  • E: They are the spore plants’ reproductive bodies.
  • C: The spores are thrown out of the spore capsule or sporangium, spread with the wind, and those that land somewhere moist grow into new plants.
  • A: The spore is the spreading trick before the seed: small and light so the wind carries it far — but without a food store, so it only manages moist places.

Full answer: Spores are the spore plants’ reproductive bodies: they are thrown out of the spore capsule or sporangium, spread with the wind, and those that land somewhere moist grow into new plants. The spore is the spreading trick before the seed — small and light so the wind carries it far, but without a food store, so it only manages moist places.

A8. How was coal formed during the Carboniferous period?

  • E: From plants that did not break down completely.
  • C: The Carboniferous forests of clubmosses, horsetails and ferns did not break down fully — remains stayed in the ground and became coal.
  • A: Hence the name: carbo is Latin for carbon. The coal we use as an energy source is the fossil remains of the Carboniferous forests.

Full answer: The Carboniferous forests of clubmosses, horsetails and ferns did not break down completely when they died — remains stayed in the ground and in time became coal. Hence the period’s name: carbo is Latin for carbon. The coal we use as an energy source is the fossil remains of those forests.

A9. Describe the structure of a seed.

  • E: Embryo, food store and seed coat.
  • C: The seed contains the embryo of a new plant and a small store of nutrition, surrounded by a protective coat.
  • A: The nutrition is the sprout’s “packed lunch”: it lasts until root and leaves have developed and photosynthesis can begin. That is why seeds give a better start than spores.

Full answer: A seed contains the embryo of a new plant and a small food store, surrounded by a protective seed coat. The store is the sprout’s “packed lunch”: it lasts until root and leaves have developed and photosynthesis can begin — which is why seeds give a better start than spores.

A10. What is the function of the nectar found in flowers?

  • E: It attracts pollinating animals.
  • C: Nectar is a sugary liquid. Insects like bees and bumblebees seek out the flowers to reach it.
  • A: The nectar is the flower’s reward: while the insect drinks, pollen grains stick to it and travel to the next flower — the plant pays sugar for the transport.

Full answer: Nectar is a sugary liquid that attracts pollinating animals — insects like bees and bumblebees seek out the flowers to reach it. It is the flower’s reward: while the insect drinks, pollen grains stick to it and travel to the next flower. The plant pays sugar for the transport.

A11. What functions do stamens and pistils have in plant reproduction?

  • E: Stamens make pollen; the pistil holds the egg cells.
  • C: The stamens are the male organs where pollen is made. The pistil is the female organ — pollen sticks to the stigma, and in the ovary sits the ovule (the part that becomes the seed), where fertilisation happens.
  • A: Fertilisation happens when pollen has been carried from stamen to pistil. If the pollen comes from another individual it is cross-fertilisation — and that gives variation in the genes.

Full answer: The stamens are the male organs where pollen is made. The pistil is the female organ: pollen sticks to the stigma, and in the ovary sits the ovule (the part that becomes the seed), where fertilisation happens once pollen has been carried there. If the pollen comes from another individual it is cross-fertilisation — which gives variation in the genes.

A12. Describe the mosses’ reproduction.

  • E: Sperm cells swim to the egg cell, then spores are spread.
  • C: Male and female organs usually sit on different plants. The sperm cells swim to the egg cell on the female organ, where fertilisation happens. Afterwards a spore capsule grows up from the female plant.
  • A: When the capsule bursts, the spores are thrown out and spread with the wind — those landing somewhere moist become new moss plants. So reproduction has two steps: water-dependent fertilisation, wind-borne spreading.

Full answer: Male and female organs usually sit on different plants. The sperm cells swim to the egg cell on the female organ, where fertilisation happens, and afterwards a spore capsule grows up from the female plant. When the capsule bursts the spores are thrown out and spread with the wind — so reproduction has two steps: water-dependent fertilisation and wind-borne spreading.

A13. How does pollination happen in conifers?

  • E: By the wind.
  • C: The male cones make pollen that spreads with the wind to the female cones. There fertilisation happens and the seeds develop.
  • A: Wind pollination demands enormous amounts of pollen because most of it lands in the wrong place. But the conifer avoids a cost: it needs neither colourful flowers nor nectar, because it has no insects to attract.

Full answer: By the wind: the male cones make pollen that the wind carries to the female cones, where fertilisation happens and the seeds develop. Wind pollination demands enormous amounts of pollen, because most of it lands in the wrong place. In exchange the conifer avoids a cost: it needs neither colourful flowers nor nectar, because it has no insects to attract.

A14. How does pollination happen in flowering plants?

  • E: Pollen is carried from stamen to pistil.
  • C: Pollen is carried from the stamen of one flower to the pistil of another — by wind or by animals. The pollen grain sticks to the stigma and a pollen tube grows in towards the ovule.
  • A: When pollen moves between different individuals, cross-fertilisation happens and mixes the genes. The offspring are then not copies of their parents, and if the surroundings change it is the individuals that differ that can survive.

Full answer: Pollen is carried from the stamen of one flower to the pistil of another — by wind or by animals. The pollen grain sticks to the stigma, and a pollen tube grows in towards the ovule. When the pollen comes from another individual, cross-fertilisation mixes the genes so the offspring are not copies of their parents. That is the flowering plants’ great advantage, because it is the individuals that differ that can survive when the surroundings change.

A15. How can plants spread without making seeds?

  • E: With runners and cuttings.
  • C: Runners are shoots that take root a bit from the mother plant. Broken-off plant parts can grow roots — pinching off cuttings is a common way to multiply potted plants.
  • A: Such spreading is asexual: the new plant gets the same genes as the old one. Fast and safe — but without variation.

Full answer: With runners and cuttings. Runners are shoots that take root a bit from the mother plant, and broken-off plant parts can grow roots — pinching off cuttings is a common way to multiply potted plants. Such spreading is asexual: the new plant gets the same genes as the old one — fast and safe, but without variation.

B — Understanding

B1. Why are liverworts considered the land plants most like green algae?

  • E: They are thallus plants.
  • C: They have no division into stem, root and leaves — the plant looks like one single leaf surface, just like the algae.
  • A: The liverworts were the first land plants to evolve. They stand closest to the origin, and their build is the trace of it.

Full answer: The liverworts are thallus plants: they have no division into stem, root and leaves, and the plant looks like one single leaf surface — just like the algae. They were also the first land plants to evolve. They stand closest to the origin, and their build is the trace of it.

B2. What advantages do vascular plants have compared with mosses?

  • E: They have vessels and roots.
  • C: The roots suck up water and nutrients from the ground, the vessels transport inside the plant, the surface is waterproof, and wood gives a stable stem.
  • A: Together this means vascular plants don’t need to absorb water with their whole surface, manage drier places and can grow large — which is why they completely dominate the land.

Full answer: Vascular plants have roots that suck up water and nutrients from the ground, vessels that transport inside the plant, a waterproof surface and wood that gives a stable stem. Together this means they don’t need to absorb water with their whole surface, manage drier places and can grow large — which is why they dominate the land completely.

B3. Why is it good that stomata can open and close?

  • E: Open lets gases in and out; closed saves water.
  • C: Open stomata let the plant exchange carbon dioxide and oxygen with the air. Closed ones reduce the evaporation of water.
  • A: It is a trade-off: photosynthesis requires gas exchange, but every opening costs water. By opening and closing, the plant gets both — exchange when needed, protection when not.

Full answer: Open stomata let the plant exchange carbon dioxide and oxygen with the air — closed ones reduce the evaporation of water. It is a trade-off: photosynthesis requires gas exchange, but every opening costs water. By opening and closing, the plant gets both — exchange when needed and protection against drying when not.

B4. Order the following organisms by when they arose: mosses, green algae, horsetail, conifers.

  • E: Green algae → mosses → horsetail → conifers.
  • C: The green algae lived in the water first; the mosses were the first land plants; the horsetail belongs to the first vascular plants; the conifers are seed plants and came last.
  • A: The order is the ladder of land adaptation: each new group became less dependent on water — from algae in the water to seed plants that manage fertilisation entirely without it.

Full answer: Green algae → mosses → horsetail → conifers. The green algae lived in the water first, the mosses were the first land plants, the horsetail belongs to the first vascular plants, and the conifers are seed plants that came last. The order is the ladder of land adaptation: each new group became less dependent on water.

B5. Order the following features by when they evolved in plants: vessels, flowers, leaves, spores, seeds.

  • E: Spores → leaves → vessels → seeds → flowers.
  • C: Algae and mosses spread with spores; the leaf mosses got leaves; clubmosses and horsetails got vessels; the seed plants got seeds; the flowers came last, in the Cretaceous.
  • A: The features tell the same story as B4 — every new feature is a step in the adaptation to land, and the flowers are the latest chapter.

Full answer: Spores → leaves → vessels → seeds → flowers. Algae and mosses spread with spores, the leaf mosses got leaves, clubmosses and horsetails got vessels, the seed plants got seeds — and the flowers came last, in the Cretaceous. The features tell the same story as the organisms: every new feature is a step in the adaptation to land.

B6. Why do people with pollen allergy suffer most from wind-pollinated plants?

  • E: They release the most pollen.
  • C: Wind-pollinated plants make enormous amounts of pollen to raise the chance of fertilisation — and that pollen fills the air we breathe.
  • A: Animal-pollinated plants don’t need to fill the air: the insect carries the pollen straight from flower to flower. So it is the wind pollen of grasses and trees that causes the allergy trouble, mostly in spring.

Full answer: Wind-pollinated plants make enormous amounts of pollen to raise the chance of fertilisation, and that pollen fills the air we breathe. Animal-pollinated plants don’t need to fill the air — the insect carries the pollen straight from flower to flower. So it is the wind pollen of grasses and trees that causes the allergy trouble, mostly in spring.

B7. Why is pollination through cross-fertilisation important for plants?

  • E: It gives variation.
  • C: In cross-fertilisation, sex cells from different individuals fuse — the offspring gets a new mix of genes.
  • A: The variation matters for plant evolution: without it all offspring would be alike, and the species would find it harder to adapt when the environment changes.

Full answer: In cross-fertilisation, sex cells from different individuals fuse, and the offspring gets a new mix of genes. That variation matters for plant evolution: without it all offspring would be alike, and the species would find it harder to adapt when the environment changes.

B8. What use do flowering plants have of their beautiful, fragrant flowers?

  • E: They attract animals.
  • C: The colours and scent make insects visit the flower — and pollen grains stick to them and are carried to the next flower.
  • A: The flower is an advertisement: the better it shows and smells, the more pollinators come, and pollination becomes surer than throwing pollen to the wind.

Full answer: The colours and the scent attract insects to the flower — and as they visit, pollen grains stick and are carried on to the next flower. The flower is an advertisement: the better it shows and smells, the more pollinators come, and pollination becomes surer than throwing pollen to the wind.

B9. What use do plants have of forming fruits?

  • E: Animals eat the fruits and spread the seeds.
  • C: Edible fruits make animals help willingly: birds feast on rowan berries, and the seeds are not broken down but come out in the droppings.
  • A: The seed also lands with a dose of fertiliser, often far from the mother plant. The fruit is the plant’s payment for the transport — the same deal as the nectar at pollination.

Full answer: Edible fruits make animals help willingly with the spreading: birds feast on rowan berries, and the seeds are not broken down but come out in the droppings — often far from the mother plant, with a dose of fertiliser thrown in. The fruit is the plant’s payment for the transport, the same deal as the nectar at pollination.

B10. How are dandelion seeds, cherry seeds and sunflower seeds spread?

  • E: The dandelion by wind, the cherry and the sunflower by animals.
  • C: The dandelion seed has a “parasol” the wind catches. The cherry’s seed sits in an edible fruit that birds eat. Sunflower seeds are rich in nutrition and are eaten and spread by birds.
  • A: You can read the spreading method straight off the seed: parasol or wings = wind, edible fruit or nutritious seed = animals, floating ability = water.

Full answer: The dandelion seed spreads by wind — it carries a “parasol” the wind catches. The cherry’s seed sits in an edible fruit that birds eat, and sunflower seeds are nutritious and are eaten and spread by birds — so both travel with animals. You can read the spreading method straight off the seed: parasol = wind, edible fruit or nutritious seed = animals, floating ability = water.

C — Questions to discuss

C1. Why don’t you get apples of the variety “Ingrid Marie” if you plant seeds?

  • E: The seeds don’t give the same variety.
  • C: The seed was made through cross-fertilisation — genes from two different individuals have mixed. The new plant gets a new combination.
  • A: The variety “Ingrid Marie” is one particular set of genes. Only asexual reproduction — grafting in twigs — copies it exactly. Seeds give variation, and variation is the opposite of a variety.

Full answer: The seed was made through cross-fertilisation: genes from two different individuals have mixed, so the new plant gets a new combination — not the variety’s. “Ingrid Marie” is one particular set of genes, and only asexual reproduction — grafting in twigs — copies it exactly. Seeds give variation, and variation is the opposite of a variety.

C2. Is it good or bad for oaks that animals collect their seeds to eat them?

  • E: Both — but mostly good.
  • C: Many acorns are eaten, which is bad for those seeds. But the jay stores supplies of acorns, and some are lost and never eaten.
  • A: The lost acorns have been moved far from the oak and can sprout in new places. The oak pays with many eaten seeds — and gets the spreading in return. For the species it is still a gain: more oaks grow up than if every acorn had stayed lying under the parent tree.

Full answer: Both — but mostly good. Many acorns get eaten, which is bad for those seeds, but the jay stores supplies and loses some of them. The lost acorns have then been moved far from the oak and can sprout in new places. The oak pays with many eaten seeds — and gets the spreading in return. For the species it is still a gain: more oaks grow up than if every acorn had stayed lying under the parent tree.

C3. What advantages let the seed plants outcompete the spore plants?

  • E: Seeds are better than spores.
  • C: Fertilisation in seed plants happens without water — the sperm cells fly inside pollen grains instead of swimming. And the seed has a food store, giving the plant a good start.
  • A: The seed plants could therefore reproduce even in dry places where the spore plants’ fertilisation failed. With a better start and more places to grow, they took over — the remaining spore plants live in the shade under the trees.

Full answer: The seed plants’ fertilisation works without water — the sperm cells fly inside pollen grains instead of swimming — and the seed carries a food store that gives the plant a good start. So they could reproduce even in dry places where the spore plants’ fertilisation failed. With a better start and more places to grow they took over; the spore plants that remain live in the shade beneath the trees.