Svampar och bakterier · Modellsvar

Bokens egna uppgifter från s. 74–75, besvarade i tre nivåer. E räcker för rätt, C förklarar, A resonerar — och under varje fråga står det fullständiga svaret — skrivet som hon skriver det på provet: kort och utan upprepningar. Ett längre svar ger inte mer poäng.

A — Faktafrågor

A1. På vilka sätt är svampar viktiga i skogen?

  • E: De är nedbrytare.
  • C: De bryter ned döda organismer — till och med ved, som få andra klarar — så att näringen cirkulerar och kan användas på nytt.
  • A: Dessutom bildar de mykorrhiza med träden: svampens mycel ger träden vatten och mineralämnen. Skogen behöver alltså svamparna två gånger — som städare och som rötternas förlängning.

Fullständigt svar: Svamparna är skogens nedbrytare: de bryter ned döda organismer — till och med ved, som få andra klarar — så att näringen cirkulerar och kan användas på nytt. Dessutom bildar de mykorrhiza med träden, där svampens mycel ger träden vatten och mineralämnen. Skogen behöver alltså svamparna två gånger: som städare och som rötternas förlängning.

A2. Ge exempel på sjukdomar som orsakas av svampar.

  • E: Fotsvamp och kräftpest.
  • C: Parasitsvampar angriper levande organismer: tickor växer på levande träd, kräftpest och fotsvamp drabbar djur.
  • A: Även jästsvamp kan ge infektioner med klåda och rodnad — fast den normalt lever på huden utan besvär. Samma svamp kan alltså vara ofarlig eller sjukdom, beroende på läget.

Fullständigt svar: Fotsvamp och kräftpest hos djur, och tickor som växer på levande träd — allt orsakat av parasitsvampar som angriper levande organismer. Även jästsvamp kan ge infektioner med klåda och rodnad, fast den normalt lever på huden utan besvär. Samma svamp kan alltså vara ofarlig eller sjukdom, beroende på läget.

A3. Vilken funktion har den del av svampen som växer upp ur marken på hösten?

  • E: Det är fruktkroppen — den bildar sporer.
  • C: Fruktkroppen växer upp från mycelet i marken. I den bildas sporerna som avges till luften och sprider svampen till nya platser.
  • A: Svampen finns i marken hela året som mycel — fruktkroppen är bara spridningsorganet. Det vi plockar på hösten är alltså en liten del av en mycket större organism.

Fullständigt svar: Det är fruktkroppen, och dess uppgift är att bilda sporer. Den växer upp från mycelet i marken, och sporerna avges till luften och sprider svampen till nya platser. Själva svampen finns i marken hela året som mycel — det vi plockar på hösten är bara spridningsorganet hos en mycket större organism.

A4. Ge exempel på sporsäcksvampar och basidiesvampar.

  • E: Sporsäcksvampar: murklor, mögelsvampar och jäst. Basidiesvampar: kantareller och flugsvampar.
  • C: Basidiesvamparna är våra vanligaste matsvampar — skivlingar, soppar, taggsvampar och kantareller. Sporsäcksvamparna omfattar också många parasitsvampar.
  • A: Grupperna skiljs åt på var sporerna bildas: under hatten (basidiesvampar) eller i sporsäckar på ytan (sporsäcksvampar) — samma svamp kan alltså placeras med blotta ögat.

Fullständigt svar: Sporsäcksvampar: murklor, mögelsvampar och jäst. Basidiesvampar: kantareller, flugsvampar och de andra vanliga matsvamparna — skivlingar, soppar och taggsvampar. Grupperna skiljs åt på var sporerna bildas: under hatten hos basidiesvamparna, i sporsäckar på ytan hos sporsäcksvamparna — så en svamp kan placeras med blotta ögat.

A5. Hur kan vi se att en svamp hör till gruppen soppar?

  • E: Den har små rör på hattens undersida.
  • C: Basidiesvamparna delas efter var sporerna sitter: skivlingar har skivor, soppar rör, taggsvampar taggar och kantareller oregelbundna åsar.
  • A: Regeln är: titta under hatten. Undersidan avslöjar gruppen eftersom det är just där sporerna bildas.

Fullständigt svar: Soppen har små rör på hattens undersida. Basidiesvamparna delas efter var sporerna sitter: skivlingar har skivor, soppar rör, taggsvampar taggar och kantareller oregelbundna åsar. Regeln är: titta under hatten — det är där sporerna bildas, så undersidan avslöjar gruppen.

A6. Vilka tre typer av lavar finns det?

  • E: Skorplavar, bladlavar och busklavar.
  • C: Skorplavar växer tätt mot underlaget, bladlavar har bladliknande delar som reser sig, busklavar är rikt förgrenade med tunna trådar.
  • A: Indelningen bygger på utseendet — och den spelar roll: busklavarnas stora yta gör dem känsligast för smutsig luft, vilket gör lavtyperna användbara som luftmätare.

Fullständigt svar: Skorplavar, bladlavar och busklavar. Skorplavarna växer tätt mot underlaget, bladlavarna har bladliknande delar som reser sig, och busklavarna är rikt förgrenade med tunna trådar. Indelningen spelar roll: busklavarnas stora yta gör dem känsligast för smutsig luft — därför fungerar lavtyperna som luftmätare.

A7. Beskriv kortfattat hur en lav är uppbyggd.

  • E: Av bark och märg, med algceller i märgen.
  • C: Barken är en tät vävnad av svampceller. Märgen är porös och lagrar vatten och näring. Algcellerna ligger inbäddade i märgens övre del.
  • A: Byggnaden speglar symbiosen: svampen bildar skalet som skyddar mot uttorkning, och algen ligger skyddad men högt — nära ljuset den behöver för fotosyntesen.

Fullständigt svar: Laven består av bark och märg: barken är en tät vävnad av svampceller, märgen är porös och lagrar vatten och näring, och algcellerna ligger inbäddade i märgens övre del. Byggnaden speglar symbiosen — svampen bildar det skyddande skalet, och algen ligger skyddad men högt, nära ljuset den behöver.

A8. Ge exempel på extrema miljöer där arkéer lever.

  • E: Heta källor, undervattensvulkaner och saltbassänger.
  • C: Vissa arter förökar sig vid 120 grader eller 25 % salthalt.
  • A: Men arkéer finns i alla miljöer, även i tarmen hos djur — och inga kända sjukdomar orsakas av dem. De fick ett eget rike eftersom deras celler skiljer sig från alla andra organismer.

Fullständigt svar: Heta källor, undervattensvulkaner och saltbassänger — vissa arter förökar sig vid 120 grader eller 25 procents salthalt. Samtidigt finns arkéer i alla miljöer, även i tarmen hos djur, och inga kända sjukdomar orsakas av dem. De har ett eget rike eftersom deras celler skiljer sig från alla andra organismers.

A9. Ge tre exempel på livsmedel som tillverkas med hjälp av mikroorganismer.

  • E: Filmjölk, yoghurt och surkål.
  • C: Mjölksyrabakterier gör filmjölk, yoghurt, surkål, surströmming och korv. Jästen gör bröd, öl och vin — och mögelost ympas med mögelsvamp.
  • A: Sådan användning av celler kallas bioteknik — och den är äldre än kunskapen: vi använde mikroorganismerna långt innan vi visste att de fanns.

Fullständigt svar: Filmjölk, yoghurt och surkål — mjölksyrabakteriernas verk, liksom surströmming och korv. Jästen gör bröd, öl och vin, och mögelost ympas med mögelsvamp. Sådan användning av celler kallas bioteknik, och den är äldre än kunskapen: vi använde mikroorganismerna långt innan vi visste att de fanns.

A10. Hur bildas mjölksyran i filmjölken?

  • E: Bakterier bildar mjölksyra av mjölksockret.
  • C: Mjölksyrabakterier bryter ned mjölksockret i mjölken och bildar mjölksyra — mjölken surnar och tjocknar.
  • A: Syran gör dessutom miljön sur, och där trivs inte skadliga mikroorganismer — mjölksyran är alltså både smak och konservering på samma gång.

Fullständigt svar: Mjölksyrabakterier bryter ned mjölksockret i mjölken och bildar mjölksyra — mjölken surnar och tjocknar. Syran gör dessutom miljön sur, och där trivs inte skadliga mikroorganismer. Mjölksyran är alltså smak och konservering på samma gång.

A11. Vilka organ kan skadas av de gifter som vissa svampar innehåller?

  • E: Lever, njurar och nervsystem.
  • C: Flugsvampar och spindelskivlingar innehåller sådana gifter — de kan vara dödliga för den som inte snabbt kommer till sjukhus.
  • A: Därför: plocka aldrig en svamp du inte är helt säker på. I Sverige finns giftiga arter som liknar ätliga svampar i andra länder.

Fullständigt svar: Lever, njurar och nervsystem. Sådana gifter finns i flugsvampar och spindelskivlingar, och de kan vara dödliga för den som inte snabbt kommer till sjukhus. Därför: plocka aldrig en svamp du inte är helt säker på — i Sverige finns giftiga arter som liknar ätliga svampar i andra länder.

A12. Ge exempel på infektioner som kan uppstå om bakterier hamnar på fel plats.

  • E: Urinvägsinfektion och sårinfektion.
  • C: Tarmbakterier kan ge infektion i urinblåsan, och jordbakterier kan ge infektioner i sår.
  • A: Bakterien behöver alltså inte vara “farlig” i sig — sjukdomen uppstår när den hamnar där den inte hör hemma. På rätt plats är samma bakterier ofarliga eller till och med nyttiga.

Fullständigt svar: Urinvägsinfektion, när tarmbakterier hamnar i urinblåsan, och sårinfektion, när jordbakterier hamnar i sår. Bakterien behöver alltså inte vara “farlig” i sig — sjukdomen uppstår när den hamnar där den inte hör hemma. På rätt plats är samma bakterier ofarliga eller till och med nyttiga.

A13. Hur förökar sig jästsvamp?

  • E: Genom knoppning.
  • C: En liten ny cell bildas på den ursprungliga cellen och växer sedan till normal storlek.
  • A: Jästen är en encellig svamp — knoppningen är dess sätt att dela sig. Det är därför en deg snabbt fylls med jästceller när den får stå varmt.

Fullständigt svar: Genom knoppning: en liten ny cell bildas på den ursprungliga cellen och växer sedan till normal storlek. Jästen är en encellig svamp, så knoppningen är dess sätt att dela sig — det är därför en deg snabbt fylls med jästceller när den får stå varmt.

A14. Vilka ämnen bildar jästsvampar av socker vid jäsning?

  • E: Koldioxid och etanol.
  • C: Vid jäsning bryts socker och andra kolhydrater ned till koldioxid och etanol — den alkohol som finns i öl, vin och sprit.
  • A: Båda produkterna används: koldioxidens bubblor jäser brödet poröst, etanolen ger dryckerna. Samma process — två helt olika användningar.

Fullständigt svar: Koldioxid och etanol — alkoholen i öl, vin och sprit. Båda produkterna används: koldioxidens bubblor jäser brödet poröst, och etanolen ger dryckerna. Samma process, två helt olika användningar.

B — Förståelse

B1. Varför är det fel att räkna svamparna till växtriket som man gjorde förr?

  • E: Svampar saknar fotosyntes.
  • C: Likheten med växter är ytlig — de är orörliga och växer i marken. I det viktigaste liknar de djur: de måste leva av näring som andra tillverkat.
  • A: I dag vet vi att svampar inte har mer gemensamt med växter än med djur — därför ett eget rike. Läxan är kapitlets samma som förra kapitlets: likhet är inte släktskap.

Fullständigt svar: Svampar saknar fotosyntes — likheten med växter är bara ytlig: de är orörliga och växer i marken, men i det viktigaste liknar de djur, eftersom de måste leva av näring som andra tillverkat. I dag vet vi att svampar inte har mer gemensamt med växter än med djur, och därför har de ett eget rike. Läxan är densamma som förra kapitlets: likhet är inte släktskap.

B2. Förklara skillnaden mellan parasiter och saprofyter.

  • E: Parasiter lever av levande organismer, saprofyter av dött material.
  • C: Parasiten lever i eller på en annan organism och tar sin näring från den — som tickor på levande träd. Saprofyten bryter ned döda organismer — nedbrytarna i skogen.
  • A: Skillnaden sitter i värden, inte i svampen: samma art kan angripa ett levande träd som parasit och sedan fortsätta bryta ned stammen som nedbrytare när trädet dött.

Fullständigt svar: Parasiten lever i eller på en levande organism och tar sin näring från den — som tickor på levande träd. Saprofyten lever av dött material — skogens nedbrytare. Skillnaden sitter i värden, inte i svampen: samma art kan angripa ett levande träd som parasit och sedan fortsätta bryta ned stammen som nedbrytare när trädet dött.

B3. Beskriv hur det går till när svamphyfer växer och breder ut sig.

  • E: Hyferna växer som tunna trådar genom materialet.
  • C: Hyferna skickar ut syror som bryter ned materialet — svampen “äter” sig framåt medan den växer. Trådarna bildar tillsammans ett nätverk, mycelet.
  • A: Så tränger svampen in i trä och löser till och med upp sten. Marken får ett tillskott av mineralämnen — som växterna sedan har stor nytta av.

Fullständigt svar: Hyferna växer som tunna trådar genom materialet och skickar ut syror som bryter ned det — svampen “äter” sig framåt medan den växer, och trådarna bildar tillsammans nätverket som kallas mycel. Så tränger svampen in i trä och löser till och med upp sten. Marken får då ett tillskott av mineralämnen, som växterna har stor nytta av.

B4. Vilken nytta har svampar och träd av varandra när de lever i symbios?

  • E: Trädet får vatten och mineralämnen — svampen får socker.
  • C: I mykorrhizan växer svampens hyfer ihop med trädets rötter. Mycelet når en mycket större yta än rötterna; i utbyte får svampen socker och andra kolhydrater från trädets fotosyntes.
  • A: Bytet är så viktigt att nästan alla kärlväxter har mykorrhiza — och orkidéernas frön, med nästan ingen näring, klarar inte ens groningen utan svampens hjälp.

Fullständigt svar: Trädet får vatten och mineralämnen — svampen får socker. I mykorrhizan växer svampens hyfer ihop med trädets rötter: mycelet når en mycket större yta än rötterna, och i utbyte får svampen kolhydrater från trädets fotosyntes. Bytet är så viktigt att nästan alla kärlväxter har mykorrhiza — orkidéernas frön klarar inte ens groningen utan svampens hjälp.

B5. Vilka typer av organismer består lavar av? Vilken nytta har de två arterna av varandra?

  • E: En svamp och en alg.
  • C: Algen har fotosyntes och bildar socker. Svampen bidrar med mineralämnen och skydd mot uttorkning.
  • A: Tillsammans klarar de platser där nästan inget annat liv finns — kala klippor, berg, extrem kyla. Och obalansen är värd att nämna: algen klarar sig utan svampen, men svampen överlever inte själv.

Fullständigt svar: En svamp och en alg. Algen har fotosyntes och bildar socker; svampen bidrar med mineralämnen och skydd mot uttorkning. Tillsammans klarar de platser där nästan inget annat liv finns — kala klippor, berg, extrem kyla. Obalansen är värd att nämna: algen klarar sig utan svampen, men svampen överlever inte själv.

B6. Hur går det till när lavar sprider sig med och utan sporer?

  • E: Utan sporer: bitar av laven ramlar av. Med sporer: svampdelen bildar sporer.
  • C: Små taggar bryts lätt av och flyger iväg med vinden — då följer båda arterna med. Sporerna sprids långväga, men de är bara svampens.
  • A: Sporspridningens hake: när sporen gror till en ny svamp måste rätt alg redan finnas på platsen — annars blir det ingen lav. Bitspridningen är därför det säkrare sättet.

Fullständigt svar: Oftast sprids laven genom att små bitar ramlar av: taggarna bryts lätt loss och flyger med vinden, och då följer båda arterna med. Svampdelen kan också bilda sporer som sprids långväga — men de är bara svampens, och när sporen gror måste rätt alg redan finnas på platsen, annars blir det ingen lav. Bitspridningen är därför det säkrare sättet.

B7. Varför är busklavar mer känsliga för smutsig luft än andra typer av lavar?

  • E: De har störst yta.
  • C: Busklavarnas rika förgrening ger stor yta mot luften — mer föroreningar möter laven.
  • A: Därför försvinner de först när luften smutsas: i förorenade områden finns få eller inga busklavar, i storstäder ofta inga lavar alls. Det är precis det som gör lavarna användbara som luftmätare.

Fullständigt svar: Busklavarnas rika förgrening ger störst yta mot luften, så mer föroreningar möter laven. Därför försvinner de först när luften smutsas: i förorenade områden finns få eller inga busklavar, och i storstäder ofta inga lavar alls. Det är precis det som gör lavarna användbara som luftmätare.

B8. Ibland säger någon som är förkyld att hen drabbats av en bacill. Är det rätt slutsats?

  • E: Nej, oftast inte.
  • C: I biologin är en bacill en stavformad bakterie. I dagligt tal används ordet slarvigt om alla mikroorganismer man blir sjuk av.
  • A: Felet är dubbelt: sjukdomen kan orsakas av helt andra mikroorganismer än bakterier — till exempel virus — och även bland bakterierna är det bara de stavformade som är baciller.

Fullständigt svar: Nej, oftast inte. I biologin är en bacill en stavformad bakterie — i dagligt tal används ordet slarvigt om alla mikroorganismer man blir sjuk av. Felet är dubbelt: sjukdomen kan orsakas av helt andra mikroorganismer än bakterier, till exempel virus, och även bland bakterierna är det bara de stavformade som är baciller.

B9. Vilken nytta har vi av mjölksyrabakterier?

  • E: De gör filmjölk och yoghurt.
  • C: De bildar mjölksyra av mjölksockret — och används också till surkål, surströmming och många slags korv.
  • A: Nyttan är dubbel: smaken och konsistensen, men också hållbarheten — i den sura miljön trivs inte skadliga mikroorganismer.

Fullständigt svar: De gör filmjölk och yoghurt genom att bilda mjölksyra av mjölksockret — och de används också till surkål, surströmming och många slags korv. Nyttan är dubbel: smaken och konsistensen, men också hållbarheten, eftersom skadliga mikroorganismer inte trivs i den sura miljön.

B10. Varför ympas livsmedel med mikroorganismer?

  • E: För att vara säker på att få önskat resultat.
  • C: Bakterier finns naturligt omkring oss, så förr “tillverkade maten sig själv” — men ojämnt. Med ympning tillsätts rätt organism från början.
  • A: Ympningen styr också konkurrensen: mögelosten ympas med en ofarlig mögelsvamp som dessutom håller undan skadliga arter. Rätt organism på plats lämnar inget utrymme för fel.

Fullständigt svar: För att säkert få önskat resultat. Bakterier finns naturligt omkring oss, så förr “tillverkade maten sig själv” — men ojämnt. Med ympning tillsätts rätt organism från början, och den styr dessutom konkurrensen: mögelosten ympas med en ofarlig mögelsvamp som håller undan skadliga arter. Rätt organism på plats lämnar inget utrymme för fel.

B11. Hur ska miljön vara för att mögelsvampar ska trivas och växa bra?

  • E: Fuktig och med tillgång till syre.
  • C: Mögel klarar sig inte utan vatten och behöver syre — och det växer inte i miljöer som är mycket söta, salta eller sura.
  • A: Vänd på svaret så har du konserveringens metoder: torkning, socker, salt, syra och lufttäthet. Knäckebröd och torkat kött möglar aldrig — de är trivselmiljöns motsats.

Fullständigt svar: Fuktig och med tillgång till syre — mögel klarar sig inte utan vatten, och det växer inte i miljöer som är mycket söta, salta eller sura. Vänd på svaret så har du konserveringens metoder: torkning, socker, salt, syra och lufttäthet. Knäckebröd och torkat kött möglar aldrig — de är trivselmiljöns motsats.

B12. Hur gick det till när penicillin upptäcktes?

  • E: Av en slump — en mögelsvamp hamnade i en bakterieodling.
  • C: Alexander Fleming odlade bakterier och upptäckte mögelväxt i en av skålarna. Han lade märke till att bakterierna runt mögelsvampen hade dött. Ämnet döptes till penicillin efter svampen Penicillium.
  • A: Slumpen blev en upptäckt för att observationen var noggrann — precis som i kapitel 1. I dag får vi många typer av antibiotika från svampar, läkemedel mot olika bakteriearter.

Fullständigt svar: Av en slump: Alexander Fleming odlade bakterier och upptäckte mögelväxt i en av skålarna — och han lade märke till att bakterierna runt mögelsvampen hade dött. Ämnet döptes till penicillin efter svampen Penicillium. Slumpen blev en upptäckt för att observationen var noggrann, precis som i kapitel 1 — och i dag får vi många typer av antibiotika från svampar.

B13. Vilken nytta har vi av jästsvampar?

  • E: De gör bröd, öl och vin.
  • C: Vid jäsningen bildas koldioxid som jäser brödet poröst, och etanol som ger dryckerna alkoholen.
  • A: Jästen lever av sockret i livsmedlet och kan växla mellan jäsning och cellandning efter syretillgången — en encellig svamp som bakat vårt bröd långt innan vi visste att den fanns.

Fullständigt svar: De gör bröd, öl och vin: vid jäsningen bildas koldioxid som jäser brödet poröst, och etanol som ger dryckerna alkoholen. Jästen lever av sockret i livsmedlet och kan växla mellan jäsning och cellandning efter syretillgången — en encellig svamp som bakat vårt bröd långt innan vi visste att den fanns.

C — Frågor att diskutera

C1. Skriv en lista med livsmedel som inte brukar drabbas av mögel. Vad stoppar möglet?

  • E: Knäckebröd, marmelad, saltsill — de är för torra, söta eller salta.
  • C: Mönstret: torrt (knäckebröd, torkat kött), mycket sött (marmelad), salt (saltsill), surt (surkål, ättiksgurka), lufttätt (konserver). Varje livsmedel saknar något möglet behöver.
  • A: Det är konserveringens hela idé: mögel kräver vatten, syre och lagom miljö — ta bort en enda av förutsättningarna och möglet stoppas. Traditionella maträtter som surkål och saltsill uppfanns just för att bevara mat.

Fullständigt svar: Knäckebröd och torkat kött (för torrt), marmelad (för sött), saltsill (för salt), surkål och ättiksgurka (för surt), konserver (lufttätt) — varje livsmedel saknar något möglet behöver. Det är konserveringens hela idé: mögel kräver vatten, syre och lagom miljö, och tar man bort en enda förutsättning stoppas det. Rätter som surkål och saltsill uppfanns just för att bevara mat.

C2. Om vi tar bort mögel på en ost bör vi skära bort ett rejält stycke. Varför?

  • E: Möglet finns djupare än det syns.
  • C: Mögelsvampens hyfer växer som osynliga trådar inne i livsmedlet — luddet på ytan är bara en del av svampen.
  • A: När mögelsvampen växer i ett livsmedel bildas gifter, och de finns där hyferna nått — inte bara på ytan. Därför räcker det inte att skrapa: skär bort rejält, och tveka hellre än ät.

Fullständigt svar: Mögelsvampens hyfer växer som osynliga trådar inne i livsmedlet — luddet på ytan är bara en del av svampen. Och där hyferna nått bildas gifter, inte bara på ytan. Därför räcker det inte att skrapa: skär bort rejält, och tveka hellre än ät.

C3. Använd lavar för att undersöka hur ren luften är. Hur?

  • E: Titta vilka lavtyper som växer på träden.
  • C: Busklavar kräver ren luft — finns de är luften bra. Bara skorplavar, eller inga lavar alls, tyder på smutsig luft.
  • A: Busklavarna försvinner först eftersom deras stora yta tar upp mest föroreningar. Jämför platser — en allé långt från vägar mot en stadsgata — och lavfloran läser luften åt dig. I Sverige har renare bränslen fått lavarna att återvända.

Fullständigt svar: Titta vilka lavtyper som växer på träden: busklavar kräver ren luft, så finns de är luften bra — bara skorplavar, eller inga lavar alls, tyder på smutsig luft. Busklavarna försvinner först eftersom deras stora yta tar upp mest föroreningar. Jämför platser, till exempel en allé långt från vägar mot en stadsgata, så läser lavfloran luften åt dig — i Sverige har renare bränslen fått lavarna att återvända.

C4. Varför dröjde det så länge innan vi förstod hur infektionssjukdomar uppstår?

  • E: Mikroorganismerna syns inte.
  • C: Allt mindre än en tiondels millimeter kräver mikroskop — och mikroskopet kom först på 1600-talet, när Leeuwenhoek byggde ett som förstorade 200 gånger och upptäckte bakterier.
  • A: Det man inte kan se kan man inte förstå: verktyget kom före kunskapen. Samma mönster som i kapitel 1 — mikroskopet satte gränsen för vad som gick att upptäcka.

Fullständigt svar: Mikroorganismerna syns inte: allt mindre än en tiondels millimeter kräver mikroskop, och mikroskopet kom först på 1600-talet, när Leeuwenhoek byggde ett som förstorade 200 gånger och upptäckte bakterier. Det man inte kan se kan man inte förstå — verktyget kom före kunskapen, samma mönster som i kapitel 1.

C5. Minskar risken för sjukdomar om vi gör oss av med bakterierna på kroppen?

  • E: Nej.
  • C: Kroppens vanliga bakterier är oftast ofarliga eller nyttiga — tarmbakterierna lever i symbios med oss.
  • A: Sjukdom uppstår när mikroorganismer hamnar på fel plats eller när smittsamma arter infekterar — inte av att vi bär våra vanliga bakterier. Att försöka ta bort dem hjälper alltså inte; de hör till kroppens normala miljö.

Fullständigt svar: Nej. Kroppens vanliga bakterier är oftast ofarliga eller nyttiga — tarmbakterierna lever i symbios med oss. Sjukdom uppstår när mikroorganismer hamnar på fel plats eller när smittsamma arter infekterar, inte av att vi bär våra vanliga bakterier. Att försöka ta bort dem hjälper alltså inte; de hör till kroppens normala miljö.

Fungi and bacteria · Model answers

The book’s own tasks from pages 74–75, answered at three levels. E is enough to be right, C explains, A reasons — and under every question you also find the full answer — written as she would write it on the test: short and with nothing repeated. A longer answer does not score more.

A — Fact questions

A1. In what ways are fungi important in the forest?

  • E: They are decomposers.
  • C: They break down dead organisms — even wood, which few others manage — so nutrients circulate and can be used again.
  • A: They also form mycorrhiza with the trees: the fungus’s mycelium gives the trees water and minerals. So the forest needs the fungi twice — as cleaners and as the roots’ extension.

Full answer: The fungi are the forest’s decomposers: they break down dead organisms — even wood, which few others manage — so nutrients circulate and can be used again. They also form mycorrhiza with the trees, where the fungus’s mycelium gives the trees water and minerals. So the forest needs the fungi twice: as cleaners and as the roots’ extension.

A2. Give examples of diseases caused by fungi.

  • E: Athlete’s foot and crayfish plague.
  • C: Parasitic fungi attack living organisms: bracket fungi grow on living trees, crayfish plague and athlete’s foot strike animals.
  • A: Yeast can also cause infections with itching and redness — though it normally lives on the skin without trouble. The same fungus can be harmless or a disease, depending on the situation.

Full answer: Athlete’s foot and crayfish plague in animals, and bracket fungi growing on living trees — all caused by parasitic fungi attacking living organisms. Yeast can also cause infections with itching and redness, though it normally lives on the skin without trouble. The same fungus can be harmless or a disease, depending on the situation.

A3. What is the function of the part of the fungus that grows up from the ground in autumn?

  • E: That is the fruiting body — it makes spores.
  • C: The fruiting body grows up from the mycelium in the ground. In it, spores form and are released into the air, spreading the fungus to new places.
  • A: The fungus exists in the ground all year as the mycelium — the fruiting body is only the spreading organ. What we pick in autumn is a small part of a much larger organism.

Full answer: That is the fruiting body, and its job is to make spores. It grows up from the mycelium in the ground, and the spores are released into the air and spread the fungus to new places. The fungus itself exists in the ground all year as the mycelium — what we pick in autumn is only the spreading organ of a much larger organism.

A4. Give examples of sac fungi and basidium fungi.

  • E: Sac fungi: morels, moulds and yeast. Basidium fungi: chanterelles and fly agarics.
  • C: The basidium fungi are our most common edible mushrooms — gilled fungi, boletes, tooth fungi and chanterelles. The sac fungi also include many parasitic fungi.
  • A: The groups are separated by where the spores form: under the cap (basidium fungi) or in sacs on the surface (sac fungi) — so a fungus can be placed with the naked eye.

Full answer: Sac fungi: morels, moulds and yeast. Basidium fungi: chanterelles, fly agarics and the other common mushrooms — gilled fungi, boletes and tooth fungi. The groups are separated by where the spores form: under the cap in the basidium fungi, in sacs on the surface in the sac fungi — so a fungus can be placed with the naked eye.

A5. How can we see that a mushroom belongs to the boletes?

  • E: It has small tubes on the underside of the cap.
  • C: The basidium fungi are divided by where the spores sit: gilled fungi have gills, boletes tubes, tooth fungi spines and chanterelles irregular ridges.
  • A: The rule is: look under the cap. The underside reveals the group, because that is exactly where the spores are made.

Full answer: A bolete has small tubes on the underside of the cap. The basidium fungi are divided by where the spores sit: gilled fungi have gills, boletes tubes, tooth fungi spines and chanterelles irregular ridges. The rule is: look under the cap — that is where the spores are made, so the underside reveals the group.

A6. Which three types of lichens are there?

  • E: Crust lichens, leaf lichens and shrub lichens.
  • C: Crust lichens grow tight against the surface, leaf lichens have leaf-like parts that rise up, shrub lichens are richly branched with thin threads.
  • A: The division is by appearance — and it matters: the shrub lichens’ large surface makes them most sensitive to dirty air, which makes the lichen types useful as air meters.

Full answer: Crust lichens, leaf lichens and shrub lichens. The crust lichens grow tight against the surface, the leaf lichens have leaf-like parts that rise up, and the shrub lichens are richly branched with thin threads. The division matters: the shrub lichens’ large surface makes them most sensitive to dirty air — which is why the lichen types work as air meters.

A7. Briefly describe how a lichen is built.

  • E: Of cortex and medulla, with algal cells in the medulla.
  • C: The cortex is a dense tissue of fungal cells. The medulla is porous and stores water and nutrients. The algal cells lie embedded in the upper part of the medulla.
  • A: The build mirrors the symbiosis: the fungus forms the shell that protects against drying, and the alga lies protected but high up — close to the light it needs for photosynthesis.

Full answer: A lichen consists of cortex and medulla: the cortex is a dense tissue of fungal cells, the medulla is porous and stores water and nutrients, and the algal cells lie embedded in the medulla’s upper part. The build mirrors the symbiosis — the fungus forms the protective shell, and the alga lies protected but high up, near the light it needs.

A8. Give examples of extreme environments where archaea live.

  • E: Hot springs, underwater volcanoes and salt basins.
  • C: Some species reproduce at 120 degrees or at 25 % salt.
  • A: But archaea live in all environments, even in animals’ guts — and no known diseases are caused by them. They got their own kingdom because their cells differ from all other organisms.

Full answer: Hot springs, underwater volcanoes and salt basins — some species reproduce at 120 degrees or 25 per cent salt. At the same time archaea live in all environments, even in animals’ guts, and no known diseases are caused by them. They have their own kingdom because their cells differ from those of all other organisms.

A9. Give three examples of foods made with the help of microorganisms.

  • E: Soured milk, yoghurt and sauerkraut.
  • C: Lactic-acid bacteria make soured milk, yoghurt, sauerkraut, fermented herring and sausage. Yeast makes bread, beer and wine — and blue cheese is inoculated with mould.
  • A: Such use of cells is called biotechnology — and it is older than the knowledge: we used the microorganisms long before we knew they existed.

Full answer: Soured milk, yoghurt and sauerkraut — the work of the lactic-acid bacteria, as are fermented herring and sausage. Yeast makes bread, beer and wine, and blue cheese is inoculated with mould. Such use of cells is called biotechnology, and it is older than the knowledge: we used the microorganisms long before we knew they existed.

A10. How is the lactic acid in soured milk formed?

  • E: Bacteria form lactic acid from the milk sugar.
  • C: Lactic-acid bacteria break down the milk sugar in the milk and form lactic acid — the milk sours and thickens.
  • A: The acid also makes the environment sour, where harmful microorganisms don’t thrive — the lactic acid is flavour and preservation at the same time.

Full answer: Lactic-acid bacteria break down the milk sugar in the milk and form lactic acid — the milk sours and thickens. The acid also makes the environment sour, where harmful microorganisms don’t thrive. So the lactic acid is flavour and preservation at the same time.

A11. Which organs can be damaged by the poisons some fungi contain?

  • E: The liver, the kidneys and the nervous system.
  • C: Fly agarics and webcaps contain such poisons — they can be deadly for anyone who doesn’t quickly reach hospital.
  • A: Therefore: never pick a mushroom you are not completely sure about. In Sweden there are poisonous species that resemble edible mushrooms of other countries.

Full answer: The liver, the kidneys and the nervous system. Such poisons exist in fly agarics and webcaps, and they can be deadly for anyone who doesn’t quickly reach hospital. Therefore: never pick a mushroom you are not completely sure about — Sweden has poisonous species that resemble edible mushrooms of other countries.

A12. Give examples of infections that can arise when bacteria end up in the wrong place.

  • E: Urinary infection and wound infection.
  • C: Gut bacteria can infect the bladder, and soil bacteria can infect wounds.
  • A: The bacterium need not be “dangerous” in itself — the illness arises when it lands where it doesn’t belong. In the right place the same bacteria are harmless or even useful.

Full answer: Urinary infection, when gut bacteria end up in the bladder, and wound infection, when soil bacteria get into wounds. The bacterium need not be “dangerous” in itself — the illness arises when it lands where it doesn’t belong. In the right place the same bacteria are harmless or even useful.

A13. How does yeast reproduce?

  • E: By budding.
  • C: A small new cell forms on the original cell and then grows to normal size.
  • A: Yeast is a single-celled fungus — budding is its way of dividing. That is why a dough fills with yeast cells so quickly when left somewhere warm.

Full answer: By budding: a small new cell forms on the original cell and then grows to normal size. Yeast is a single-celled fungus, so budding is its way of dividing — which is why a dough fills with yeast cells so quickly when left somewhere warm.

A14. What substances do yeasts form from sugar during fermentation?

  • E: Carbon dioxide and ethanol.
  • C: In fermentation, sugar and other carbohydrates are broken down into carbon dioxide and ethanol — the alcohol found in beer, wine and spirits.
  • A: Both products are used: the carbon dioxide’s bubbles raise the bread, the ethanol gives the drinks. One process — two entirely different uses.

Full answer: Carbon dioxide and ethanol — the alcohol in beer, wine and spirits. Both products are put to use: the carbon dioxide’s bubbles raise the bread, and the ethanol gives the drinks. One process, two entirely different uses.

B — Understanding

B1. Why is it wrong to count the fungi to the plant kingdom, as people once did?

  • E: Fungi lack photosynthesis.
  • C: The likeness to plants is superficial — they are immobile and grow in the ground. In the most important way they resemble animals: they must live on nutrition made by others.
  • A: Today we know fungi have no more in common with plants than with animals — hence their own kingdom. The lesson is the same as last chapter’s: likeness is not kinship.

Full answer: Fungi lack photosynthesis — the likeness to plants is only superficial: they are immobile and grow in the ground, but in the most important way they resemble animals, since they must live on nutrition made by others. Today we know fungi have no more in common with plants than with animals, and so they have their own kingdom. The lesson is the same as last chapter’s: likeness is not kinship.

B2. Explain the difference between parasites and saprophytes.

  • E: Parasites live on living organisms, saprophytes on dead material.
  • C: The parasite lives in or on another organism and takes its nutrition from it — like bracket fungi on living trees. The saprophyte breaks down dead organisms — the forest’s decomposers.
  • A: The difference sits in the host, not the fungus: the same species can attack a living tree as a parasite and then keep breaking the trunk down as a decomposer once the tree has died.

Full answer: The parasite lives in or on a living organism and takes its nutrition from it — like bracket fungi on living trees. The saprophyte lives on dead material — the forest’s decomposers. The difference sits in the host, not in the fungus: the same species can attack a living tree as a parasite and then keep breaking the trunk down as a decomposer once the tree has died.

B3. Describe what happens when fungal hyphae grow and spread.

  • E: The hyphae grow as thin threads through the material.
  • C: The hyphae send out acids that break the material down — the fungus “eats” its way forward as it grows. Together the threads form a network, the mycelium.
  • A: That is how the fungus enters wood and even dissolves stone. The soil gains minerals — which the plants then benefit greatly from.

Full answer: The hyphae grow as thin threads through the material and send out acids that break it down — the fungus “eats” its way forward as it grows, and together the threads form the network called the mycelium. That is how the fungus enters wood and even dissolves stone. The soil then gains minerals, which the plants benefit greatly from.

B4. What use do fungi and trees have of each other in symbiosis?

  • E: The tree gets water and minerals — the fungus gets sugar.
  • C: In the mycorrhiza the fungus’s hyphae grow together with the tree’s roots. The mycelium reaches a far larger area than the roots; in exchange the fungus receives sugar and other carbohydrates from the tree’s photosynthesis.
  • A: The trade matters so much that nearly all vascular plants have mycorrhiza — and orchid seeds, with almost no nutrition, cannot even sprout without the fungus’s help.

Full answer: The tree gets water and minerals — the fungus gets sugar. In the mycorrhiza the fungus’s hyphae grow together with the tree’s roots: the mycelium reaches a far larger area than the roots, and in exchange the fungus receives carbohydrates from the tree’s photosynthesis. The trade matters so much that nearly all vascular plants have mycorrhiza — orchid seeds cannot even sprout without the fungus’s help.

B5. What kinds of organisms do lichens consist of? What use do the two species have of each other?

  • E: A fungus and an alga.
  • C: The alga does photosynthesis and makes sugar. The fungus contributes minerals and protection against drying out.
  • A: Together they manage places where almost no other life exists — bare rocks, mountains, extreme cold. And the imbalance is worth naming: the alga manages without the fungus, but the fungus does not survive alone.

Full answer: A fungus and an alga. The alga does photosynthesis and makes sugar; the fungus contributes minerals and protection against drying out. Together they manage places where almost no other life exists — bare rocks, mountains, extreme cold. The imbalance is worth naming: the alga manages without the fungus, but the fungus does not survive alone.

B6. How do lichens spread with and without spores?

  • E: Without spores: pieces of the lichen fall off. With spores: the fungal part makes spores.
  • C: Small spikes break off easily and fly away with the wind — then both species travel together. The spores spread far, but they are the fungus’s alone.
  • A: The catch with spores: when a spore grows into a new fungus, the right alga must already be at the site — otherwise no lichen forms. Spreading by pieces is therefore the surer way.

Full answer: Usually the lichen spreads by pieces falling off: the spikes break loose easily and fly with the wind, and then both species travel together. The fungal part can also make spores that spread far — but they are the fungus’s alone, and when a spore sprouts, the right alga must already be at the site, or no lichen forms. Spreading by pieces is therefore the surer way.

B7. Why are shrub lichens more sensitive to dirty air than other lichens?

  • E: They have the largest surface.
  • C: The shrub lichens’ rich branching gives a large surface towards the air — more pollution meets the lichen.
  • A: That is why they vanish first as the air gets dirty: polluted areas have few or no shrub lichens, big cities often no lichens at all. Exactly this makes lichens useful as air meters.

Full answer: The shrub lichens’ rich branching gives the largest surface towards the air, so more pollution meets the lichen. That is why they vanish first as the air gets dirty: polluted areas hold few or no shrub lichens, and big cities often no lichens at all. Exactly this makes lichens useful as air meters.

B8. Someone with a cold says they have caught a “bacillus”. Is that the right conclusion?

  • E: No, usually not.
  • C: In biology a bacillus is a rod-shaped bacterium. In everyday talk the word is used sloppily about every microorganism that makes us ill.
  • A: The error is double: the illness can be caused by quite different microorganisms — viruses, for example — and even among bacteria, only the rod-shaped ones are bacilli.

Full answer: No, usually not. In biology a bacillus is a rod-shaped bacterium — in everyday talk the word is used sloppily for every microorganism that makes us ill. The error is double: the illness can be caused by quite different microorganisms, viruses for example, and even among the bacteria only the rod-shaped ones are bacilli.

B9. What use do we have of lactic-acid bacteria?

  • E: They make soured milk and yoghurt.
  • C: They form lactic acid from milk sugar — and are also used for sauerkraut, fermented herring and many kinds of sausage.
  • A: The use is double: taste and texture, but also shelf life — harmful microorganisms don’t thrive in the sour environment.

Full answer: They make soured milk and yoghurt by forming lactic acid from the milk sugar — and they are also used for sauerkraut, fermented herring and many kinds of sausage. The use is double: the taste and the texture, but also the shelf life, since harmful microorganisms don’t thrive in the sour environment.

B10. Why are foods inoculated with microorganisms?

  • E: To be sure of the wanted result.
  • C: Bacteria exist naturally around us, so foods once “made themselves” — but unevenly. With inoculation the right organism is added from the start.
  • A: Inoculation also steers the competition: blue cheese is inoculated with a harmless mould that moreover keeps harmful species away. The right organism in place leaves no room for the wrong one.

Full answer: To reliably get the wanted result. Bacteria exist naturally around us, so foods once “made themselves” — but unevenly. With inoculation the right organism is added from the start, and it also steers the competition: blue cheese is inoculated with a harmless mould that keeps harmful species away. The right organism in place leaves no room for the wrong one.

B11. What must the environment be like for moulds to thrive and grow well?

  • E: Moist and with access to oxygen.
  • C: Mould cannot manage without water and needs oxygen — and it does not grow in environments that are very sweet, salty or sour.
  • A: Turn the answer around and you have the preservation methods: drying, sugar, salt, acid and airtightness. Crispbread and dried meat never mould — they are the opposite of comfort.

Full answer: Moist and with access to oxygen — mould cannot manage without water, and it does not grow where it is very sweet, salty or sour. Turn the answer around and you have the preservation methods: drying, sugar, salt, acid and airtightness. Crispbread and dried meat never mould — they are the opposite of comfort.

B12. How was penicillin discovered?

  • E: By accident — a mould landed in a bacterial culture.
  • C: Alexander Fleming was culturing bacteria and found mould growing in one of the dishes. He noticed that the bacteria around the mould had died. The substance was named penicillin after the mould, Penicillium.
  • A: The accident became a discovery because the observation was careful — just as in chapter 1. Today we get many types of antibiotics from fungi, medicines against different bacterial species.

Full answer: By accident: Alexander Fleming was culturing bacteria and found mould growing in one of the dishes — and he noticed that the bacteria around the mould had died. The substance was named penicillin after the mould, Penicillium. The accident became a discovery because the observation was careful, just as in chapter 1 — and today we get many types of antibiotics from fungi.

B13. What use do we have of yeasts?

  • E: They make bread, beer and wine.
  • C: In fermentation, carbon dioxide forms and raises the bread, and ethanol gives the drinks their alcohol.
  • A: The yeast lives on the sugar in the food and can switch between fermentation and respiration depending on oxygen — a single-celled fungus that baked our bread long before we knew it existed.

Full answer: They make bread, beer and wine: in the fermentation, carbon dioxide forms and raises the bread, and ethanol gives the drinks their alcohol. The yeast lives on the sugar in the food and can switch between fermentation and respiration depending on the oxygen — a single-celled fungus that baked our bread long before we knew it existed.

C — Questions to discuss

C1. List foods that don’t usually get mouldy. What stops the mould?

  • E: Crispbread, jam, salted herring — they are too dry, sweet or salty.
  • C: The pattern: dry (crispbread, dried meat), very sweet (jam), salty (salted herring), sour (sauerkraut, pickles), airtight (tins). Each food lacks something the mould needs.
  • A: That is the whole idea of preservation: mould requires water, oxygen and a mild environment — remove a single condition and the mould stops. Traditional dishes like sauerkraut and salted herring were invented precisely to keep food.

Full answer: Crispbread and dried meat (too dry), jam (too sweet), salted herring (too salty), sauerkraut and pickles (too sour), tins (airtight) — each food lacks something the mould needs. That is the whole idea of preservation: mould requires water, oxygen and a mild environment, and removing a single condition stops it. Dishes like sauerkraut and salted herring were invented precisely to keep food.

C2. If we remove mould from a cheese we intend to eat, we should cut away a large piece. Why?

  • E: The mould reaches deeper than what shows.
  • C: The mould’s hyphae grow as invisible threads inside the food — the fluff on the surface is only part of the fungus.
  • A: When mould grows in a food it forms poisons, and they exist wherever the hyphae have reached — not just at the surface. So scraping is not enough: cut generously, and rather hesitate than eat.

Full answer: The mould’s hyphae grow as invisible threads inside the food — the fluff on the surface is only part of the fungus. And wherever the hyphae have reached, poisons form, not just at the surface. So scraping is not enough: cut generously, and rather hesitate than eat.

C3. Use lichens to investigate how clean the air is. How?

  • E: Look at which lichen types grow on the trees.
  • C: Shrub lichens require clean air — where they grow, the air is good. Only crust lichens, or no lichens at all, indicate dirty air.
  • A: The shrub lichens vanish first because their large surface takes up the most pollution. Compare places — an avenue far from roads against a city street — and the lichen flora reads the air for you. In Sweden, cleaner fuels have brought the lichens back.

Full answer: Look at which lichen types grow on the trees: shrub lichens require clean air, so where they grow the air is good — only crust lichens, or no lichens at all, indicate dirty air. The shrub lichens vanish first because their large surface takes up the most pollution. Compare places, say an avenue far from roads against a city street, and the lichen flora reads the air for you — in Sweden, cleaner fuels have brought the lichens back.

C4. Why did it take so long before we understood how infectious diseases arise?

  • E: The microorganisms cannot be seen.
  • C: Anything smaller than a tenth of a millimetre requires a microscope — and the microscope came only in the 1600s, when Leeuwenhoek built one magnifying 200 times and discovered bacteria.
  • A: What cannot be seen cannot be understood: the tool came before the knowledge. The same pattern as chapter 1 — the microscope set the limit of what could be discovered.

Full answer: The microorganisms cannot be seen: anything smaller than a tenth of a millimetre requires a microscope, and the microscope only came in the 1600s, when Leeuwenhoek built one magnifying 200 times and discovered bacteria. What cannot be seen cannot be understood — the tool came before the knowledge, the same pattern as in chapter 1.

C5. Does the risk of illness decrease if we get rid of the bacteria on our bodies?

  • E: No.
  • C: The body’s usual bacteria are mostly harmless or useful — the gut bacteria live in symbiosis with us.
  • A: Illness arises when microorganisms land in the wrong place or when infectious species invade — not from carrying our usual bacteria. Trying to remove them doesn’t help; they belong to the body’s normal environment.

Full answer: No. The body’s usual bacteria are mostly harmless or useful — the gut bacteria live in symbiosis with us. Illness arises when microorganisms land in the wrong place or when infectious species invade, not from carrying our usual bacteria. Trying to remove them doesn’t help; they belong to the body’s normal environment.